måndag 14 december 2009

Smile

Jag har varit på ett strålande humör idag, men det verkar inte resten av befolkningen ha varit. Det började utanför ViN där en man var mycket upprörd över att 9.20 bussen inte kom och att han istället var tvungen att ta 9.30 bussen. Hjälp stackars man fick alltså vänta 10 minuter extra. Värre saker har väl hänt eller? Men detta skulle hela bussen få reda på och även busschaffören fick sig en tillsägelse som om det var hans fel. Som tur var tog han det med ett leende.

Vidare stod jag och väntade vid en annan busskur då en tjej stod precis utanför och rökte och pratade i mobil, så fort hon lade på sa ett tant verkligen till på skarpen att här fick hon minsann inte röka (fast jag menar att hon stod precis vid den tillåtna gränsen). Jag uppmuntrar inte rökning, det gör jag verkligen inte men utomhus måste man väl ändå acceptera att luften är fri och att hon faktiskt stod där man fick röka.

Den sista surpellen eller pellarna var snarare en barnfamilj med tre barn som också åkte buss. Där var det fel på allting och barnen ville ha kexchocklad och pappan sa att de hade sockerbehov och så grät de för att de inte fick trycka på stopp-knappen på bussen. Hoppas de fick en trevligare kväll efter bussresan.

Vad kan all denna gnällighet ha berott på då? Det skulle kunna vara så enkelt att det är måndag idag, långt till nästa helg och dags att ta tag i vardagsbestyren. Det kan också bero på vädret. Visst det är snö, men väldigt lite och det är fortfarande grått och trist mestadels ute. Eller så kanske det beror på den post-moderna känslan som Ulfis skulle uttryckt det. Eller också så hade dessa människor bara en dålig dag. Synd bara att den skulle sammanfalla när jag har en bra dag :)

Tjing

lördag 12 december 2009

Jag dricker glögg med ballkong dörren öppen i natt

Gårdagens konsert var magisk. Helt underbar! Jag hade höga förväntningar på Lars Winnerbäck men han överskred dem med råge. Det började bra med lite nya låtar från skivan och en häftig ljusshow, men så sakteligen gick det över till att han spelade mer och mer gamla låtar och det blev bara bättre och bättre. Konsertens första höjdpunkt var när han sjöng elden och varning för ras helt själv. Sedan kom Hugger i sten, och jag fick rysningar. Så vackert och innerligt. Kvällens tredje höjdpunkt kom vid Kom ihåg mig som också gav rysningar och arenan började så smått koka.

Mot slutet blev Lasse öppenhjärtlig som jag aldrig har hört honom tidigare och publiken var här i upplösningstillstånd när han i mot slutet körde solen i ögonen. Det hela avslutades med den vackra Elegi och Söndermarken och jag är nog nyförälskad i Lars W.

Vårt förhållande började någongång när jag var 13 och fick höra kom ihåg mig för första gången på ett läger. Jag fastnade direkt och köpte skivan Kom. Jag lyssnade igenom alla låtar och lärde mig texterna, sedan var jag fast. Jag köpte alla skivor som kommit före och lyssnade in mig på dem. Jag fastnade som alla andra snabbt för Kom änglar, den tilltalade på så många sätt. Jag lyssnade vidare och skaffade skivan Singel som jag lyssnade på repeat en hel sommar. Elden och jag vill gå hem med dig är sommar för mig och betyder så mycket. Skivan vatten under broarna köpte jag på hösten när jag gick på gymnasiet och den andas verkligen höst och lite vemod men det passade då.

Jag har varit ett stadigt fan av herr Winnerbäck sedan många år tillbaka nu och jag äger vareda skiva och ep som han har släppt och jag kommer nog aldrig riktigt tröttna. Hans låtar och texter betyder så mycket för mig och jag vet att om allt annat skiter sig så finns musiken kvar. Och det är väl det som är det fina med musiken. Att den alltid finns.

Här kommer lite favoritlåtar:
Elden
En tätort på en slätt
Hugger i sten
Hjärter dams sista sång
Timglas
Söndermarken
Du hade tid
Vinter över ån
Varning för ras
Solen i ögonen
En svår och jobbig grej
Inte för kärleks skull

fredag 11 december 2009

Ett sällsynt exemplar

December rullar på som aldrig förr och jag tror jag har julfikat varje kväll denna vecka. Det gör inte bra för figuren, men bättre för själen, eller nått.
Igår firade vi Anna-Panna på födelsedagen, det var riktigt mysigt och Anna visade sina kok-skills och bjöd på Planka. Därefter besökte vi Munken. Första gången jag var där faktiskt, men det blir nog fler gånger. Riktigt trevligt ställe med bra musik och bra människor.

Idag hade jag tänkt plugga men fastnade istället i Stieg Larssons sista bok, Luftslottet som sprängdes. Än så länge håller den samma kvalitet som de tidigare böckerna, det vill säga hög kvalitet. Jag brukar inte gilla kriminalare eller deckare som genre men dessa böcker är något speciellt med. Det går inte riktigt att sätta fingret på men man kan inte sluta läsa dem helt enkelt.

Ikväll blir det Lars Winnerbäck på Cloetta Center tillsammans med Jennie. Det ska bli så sjukt kul och jag sitter och laddar nu genom att lyssna igenom skivorna. Sedan ikväll ska jag bara njuta av hans vackra stämma och inte minst underbara texter.

Over and out