Framför allt vill Åsa föra fram budskapet att kvinnor måste låta män vara män. Ja, förvisso kan jag förstå Åsa, det är svårt att låta män vara just något annat än män i rent fysiologisk form, men när jag läser vidare i artikeln känns det som att jag färdas i en tidskapsel och landar i 1950-talet. Åsa verkar ha en syn på jämställdhet som inte passar in i det samhälle vi lever i idag. Enligt Åsa är det viktigt att killar på en dejt drar ut stolen, är den som tar initiativ och hör av sig och ser till att man senare kommer hem säkert. Denna bild tycker jag är mycket segmenterade!
Jag anser att kvinnor och män ska vara jämlikar och att det i olika sammanhang känns mycket påklistrat med könsroller. Åsa däremot tycker att könsroller är något positivt som håller kärleken vid liv. Jag undrar hur många andra kvinnor som håller med Åsa om detta? Att hålla kärleken vid liv genom att kvinnan tvättar, städar, diskar och har maten färdig klockan 18.00 är ingenting som jag tycker håller något vid liv. Kvinnan behöver frigöra sig från könsrollerna, men romantiken behöver inte dö ut för det.
